Vit Päls

Datum: Lör 18/08 2012
Kostnad: 100 Riksdaler

Efter flitigt turnerande och efter att ha etablerat ryktet om att vara ett riktigt bra liveband tyckte Vit Päls att nästa naturliga steg vore att lägga pengarna på en svindyr inspelning för att visa en helt ny sida av sig själv. Valet av studio var enkelt. This Is Head hade byggt den och studion låg på 500 meters avstånd för alla i bandet. Studio Möllan blev platsen för partyn, sena nätter men framför allt för musik.

I oktober 2011 släpptes sexspårs-EP:n “Studio Möllan Sessions” i väntan på albumuppföljaren till “Nu var det i alla fall så”. Som den bästa presenten man kan få släpptes albumet “Nånstans ska man va” första veckan av 2012.

”Det här är en skiva om att släppa sargen”, säger Carl Johan Lundgren, låtskrivare och sångare i Vit Päls. ”Om att lämna ett tio år långt förhållande och Malmös comfortzone för att istället pröva Stockholms ensliga liv och bostadsmarknad, hemsökt av minnen.” Ett ivrigt berättande, starka poplåtar och annorlunda lösningar går som en röd tråd genom alltihop. Även om det kan tyckas vara både mycket och brokigt, det som Carl Johan Lundgren gör under namnet Vit Päls, så är vissa saker konstanta. Det är ärligt, humor, allvar och hela tiden så mycket på riktigt att det är omöjligt att inte kunna ta det till sig.

Röster om Vit Päls musik:

”Plötsligt har en timme av Malmö-baserad och egensinnig popmusik passerat. Lätt kan jag tänka mig en till.” – Johan Jacobsson, Sonic

”Allra finast är den bedårande balladen Wu Tang Clan, en träffsäker metafor för relationen som aldrig riktigt kom till skott, men det är långtifrån det enda stället där man associerar Vit Päls till genrens mästare Torsson och The Modern Lovers.” – Nöjesguiden

”Vit Päls, debutanter från Malmö, bevisar en gång för alla att bra popmusik inte har något att göra med hur duktig du är på ett instrument, hur teknisk eller hur avancerad produktionen är. Det enda som betyder något är hjärta och vilja, och det har Vit Päls i överflöd.” – Elin Unnes, SvD

Kvällens hyper-dj’s är inga mindre, färre eller sämre än Bergsmann & Schliemann. De kommer inledningsvis att värma dansgolv och hjärtan med en mix av soul, pop, afrobeat och hiphop. Så efter konserten, när mörkret lagt sig och rök börjar sippra fram ur golvspringorna, växlar de upp ett snäpp och övergår till brittisk garage, house, trap och bmore. De båda sistnämnda begreppen kan väl ingen vettig människa begripa, så kom, hör och häpna!

På verandan är det denna kväll stadens meste kaffe- öl- och rockälskande göteborgare som väljer musiken. För att vara exakt Bobo Billman som bjuder blandade riff och gitarrsolon från svunna tider.